Inre stress,oro och ångest

Drömmar/Tankar / 2 Kommentarer / 2013-02-03, 19:39:00
Tänkte skriva ett inlägg om mig själv.
Jag har sedan högstadiet alltså ca 2004  (tror det började då), haft problem med inre stress oro och ångest.
Men är väl egentligen i gymnasiet som jag verkligen vetat vad det är. Annars har jag inte direkt tänkt på det.
Man kan väl säga att första "varningen" kom då jag fick magkatarr , vilket du kan få problem med om är stressad eller orolig osv. Hade ofta ont i magen och huvudvärk.
 
I gymnasiet blev det dock värre, blev mera "rädd" för att göra saker för jag tänker att något kommer hända så i stället håller jag mig hemma för min egen skull för att inte behöva känna att jag ska få ont i magen eller något annat.
 
Här är några punkter som stämmer väldigt bra in på mig:
 
  • Nedstämdhet
  • Nedsatt intresse och glädje i livet (ibland!! Inte alltid beror på)
  • Sömnsvårighet
  • Tydlig brist på energi
  • En känsla av att vara värdelös eller skuldkänslor
  • Minskad koncentrations-, tankeförmåga eller obeslutsamhet . Har svårt att ta tag i saker som borde bli gjorda, lägger undan det i stället för jag orkar inte ta tag i det.
  • Låg självkännedom och självkänsla
  • Huvudvärk
  • Problem med att eksem blir värre
  • Att man inte känner sig tillräcklig och rädd för att göra fel
Även det som kallas Dystymi passar väldigt bra in på mig:
 
"Det är en depressiv sjukdom som få känner till, vid sidan om den egentliga depressionen. Livet är för det mesta grått och trist. Man blir med tiden så van vid tungsinnet att man till slut tror att livet är sådant. Tungsinnet avlöses av kortare perioder av bättre humör, men dessa blir aldrig långvariga. Ångesten och nedstämdheten kommer alltid tillbaka. Skolan, arbetet eller föreningslivet upplevs ofta som ett krav utan glädje.

Dystymi uppvisar stora likheter med depression, men skillnader finns. Man kan beskriva sjukdomen som en "utspädd depression". Den blir sällan lika djup och förlamande som en egentlig depression, men desto mer långvarig.

Dystymi heter också kronisk depression och som namnet antyder har man sjukdomen under lång tid. Dystymiker kan få så kallad dubbel depression, det vill säga depression och dystymi samtidigt. Då går det inte att skilja dystymi från egentlig depression.

Dystymi ger i sin tur andra besvär. Ofta har man besvär av social fobi ( Har problem med det i vissa fall beror på, oftast om det är flera personer). Att vistas bland folk kan upplevas besvärligt. Det är också vanligt med diverse psykosomatiska besvär som magont eller huvudvärk. Till skillnad från en egentlig depression kan stämningsläget höjas om något roligt eller engagerande händer."

 

Det som jag strukit under passar bäst in på mig.

Det är väldigt jobbigt, och det tar så otroligt mycket på en.
Dock vet jag inte alls vad man sak göra åt det.
Men ska försöka att tänka mkt på mig själv och bara försöka må bra och ta en sak i taget och inte stressa på och tänka "vad andra tycker".
Vill börja träna och motionera mera igen för att må bättre med mig själv, och sedan är det skönt för man får rensa huvudet från tankar också.
 
 
 Denna bild som jag fotat på Emma Andersson får vara till denna text.
 
Om ni läste, säg gärna vad ni tycker.
Är det bra eller dåligt att jag skrev inlägget ?
Berättade jag kanske för mycket ?
 

Kommentarer
Emma Hedström:

Tycker inte alls det är fel med att berätta hur man mår. Annars tror man ju att alla är perfekta, men så är det inte. Du kan prata med mig hur mkt du vill! har ju lidit av depression själv, och har ångestattacker men äter medicin nu :) Egentligen är det ju bara skönt att berätta vad man tänker så man får det ur sig! ;) :) Du är så gullig!

2013-02-03, 22:15:24
Fotograf Viktoria Wigenstam:

Det är tyvärr allt för vanligt med depressioner och liknande åkommor.
Du är väldigt stark som tar upp det och jag tror att fler skulle behöva våga se över sin "inre stress" och dylikt. För att slippa gå och må dåligt.

Bra inlägg, och hoppas det blir bättre för dig! Kramar

Svar: Tack så jätte mycket Viktoria! Ja det är nog tyvärr för vanligt, och folk vågar inte prata om det tyvärr. Tack igen :) Kram kram
Emelie

2013-02-04, 13:24:34 / Blogg: http://viccivicci.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback